One night to be confused

Trots det där svidandet i ögonen
vad man än har fått i dom
(du vet medel och tårar och kommentarer)
allt tillsammans blir bara tårar
tårar som forsar ner
i bäckar eller i hav, eller kanske i någon annans famn.
Men aldrig i rätt famn
aldrig i rätt famn.
Flyter ut i någon flod man aldrig får reda på namnet
på
bara flyter och flyter
tar aldrig
slut.
Jag har kramp i fingrarna
i armarna och i benen.
Det kliar överallt
tala om för mig nu vart detta överskott av någonting
är
för något
Det som tar över mina kärl, ben och armar
styr mig till någon värld
jag har inte kontroll
existence, what does it matter?
Jag vill ringa honom,
men det gör jag inte.
För jag är full och dum och ramlar på allt.
Föll för långt
för någon
på någon fest någontsans.
Når inte lyckan
fan.