One night to be confused

din blick förvrängs i en plötslig ansträngning.
någonstans, bortom din blick
och din syn, så får något dig att slå huvudet bak
ner
och upp igen
utan att kolla på mig.
jag behöver inte kolla på dig för att se,
jag ser hur ont det gör.
du behöver inte göra något för att få mig att förstå
att dina ben darrar
och att dina fötter skenar.
det är inte is under dig, inte el och inte spikar.
jag behöver inte göra något.
jag kan inte göra något.
jag kan inte dra bort det oexisterande under dig,
så jag står kvar
och ler, ett snett leende.