One night to be confused

Kramper.
Halsen stryps av min inre oexisterande demon.
Kvider.
Tårarna rinner,
stirrar på mig själv i den utåtbuktande lampan.
Stönar.
Händerna svettas,
skriker.
Höjer volymen,
svider.
Dånar i öronen.
Tappar luften.
Sätter klorna i benen,
ryser, morrar.
Blod.
Sträcker på halsen för att hitta syre,
gnäller,
faller ihop.
Allt snurrar, gapar och stirrar.
Golvet rasar, väggarna viker sig och taket lyfts upp.
Tystnad.
Sen försiktigt, oskyldigt flyger ljuset iväg.
Kvarlämnad.