280210

Jag vrider och vänder
försöker se från alla vinklar
kika in i varje vrå i mitt sinne
skakar om mig själv och väntar på att jag ska landa
med båda fötterna på marken
och förstå vad som händer.

Men jag landar aldrig,
jag flyger
och snurras runt.
Magen vrids,
halsen stryps,
ögonen vänds
och mitt sinne har lämnat mig.

Jag delas på mitten och stirrar på mig själv,
behöver inte längre en spegel,
behöver bara svar
och mindre frågor.
Vem är jag? Vad händer?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0