141110

Gör ansvaret till någon annans än ditt

Men kärleken finns där en gång
Bygg något vackert eller krossa allt

 

Allt är som en enda smet igen och jag kan inte ta tag i någonting. Det svider överallt och jag orkar inte. Orkar inte att inte orka, förstår inte varför man blir så svag. Jag kommer inte klara att lämna dig, men inte heller att hålla dig kvar. Jag kommer förstöra någonting, hur jag än gör.

 

Alltid. 
Att det alltid är så.

Förbannat.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0