One night to be confused

Vet du hur mycket jag skulle gjort
för att sitta bak på din cykel igen,
hålla händerna runt dig
och flygaa fram genom Stockholm
med vinden i håret?

Höra dig ge mig flyga, flyga fram.
Så jag släpper armarna,
flyger
men hör din röst lika snabbt igen.

"Nej, gör inte det förresten".
Så sätter jag tillbaka mina armar
och du blir tyst.

Jag vill känna din hand igen
när du drog upp mig på berget
för att kolla på Stockholm från ovan.

Dra upp mig härifrån,
snälla.

För jag saknar dig.