090411

Det som irriterar mig mest är att jag inte sa ett enda ord till honom
på grund av deras respektlöshet.
Att det inte fanns någonting att göra,
för jag kände mig bortgjord
som bara skulle kastas runt
kastas på honom,
för att dom ville att jag skulle göra något med honom.
Tillslut var allt så omtumlande att jag satt mig på yttertrappen med huvudet mellan benen och skrek bland alla människor det högsta jag kunde "jag orkar inte. vad är meningen?"
Och det som irriterar mig näst mest är
att när jag skrikit detta
så kollar folk på mig och ler,
som om det är okej.
Det är okej,
det är hon,
det brukar gå bra för henne.
Fan ta er.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0