270411

nuförtiden känner jag nog mest för att springa till "det betyder ingenting" med olle ljungström och "atombomb" med håkan och låta vinden ta mig till någon. jag vill inte någon annanstans, jag kan vara här.
det är okej med mig.
men jag klarar inte av att se dom kalla varandra de sakerna
säga att våren är fin för att alla är kära i varandra
säga att det känns
det känns så jävla mycket
allting.
nej
ingenting känns
jag känner inte det.
känner ni verkligen det?
jag vill känna det.
det.
tom luft
når aldrig fram.
dränker
tänker
och dräper dig och mig och vad det nu skulle vara emellan
luft
tom luft igen.
kväver.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0