springer fortfarande

har dig ständigt flåsandes i nacken.
jag är inte schizofren,
bara för medveten om din frånvaro för mitt eget bästa.
läser inga dokument. har inte förberett någonting. beredd på att bli utlämnad,
stirrandes ut i luften för att komma med samma ursäkt som de tio senaste gångerna.

trummar med fingrarna.

de frågar
hör du ens vad vi pratar om
skrattar
och säger att så himla typiskt dig.

men jag kommer ju inte på varför jag skakar när jag ser dig.

så typiskt mig
hör inte vad någon pratar om.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0