One night to be confused

Och sen var det ju det där med att ta tag i saker,
sluta tänka,
sluta komma på massa andra roliga saker att göra,
sluta äta,
koncentrera mig.
Det där med att kunna slå sig själv på käften,
inse allt onödigt skit man gör,
hur många timmar man lägger ner på tankar,
att bara sitta och glo och tänka.
De där timmarna som känns på meningsfulla,
varenda tanke känns så viktig,
varenda låtrad känns så betydelsefull.
Allt handlar om mig,
allt är skrivet från mig till honom.
Det måste vara så,
det måste ju bara vara menat att vara såhär.
Ja, du vet.
Vi.