020310

Snälla slå mig jag vet inte vem jag är.
Jag har trott att kent och håkan och morrissey, jens och jonathan kunnat hjälpa mig.
Men
det är slut på det nu.
Jag behöver puttas
ner från detta berg jag står stadigt på
behöver se verkligheten där nere
jag
jag är där nere.
Där jag redan ramlar ner för länge sen,
jag är bara delad och kluven.
Det är slut nu
detta är slutet
på något som inte har varit någon början.
Början på vad? Vad trodde du egentligen?
För du emma du vet
kärlek finns inte
inte för dig.
Blunda och hoppa
nu.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0