One night to be confused

Det kryper miljoner myror i nacken,
springer frusna längs armar och ben
och ut genom ögonen.
Bildar sedan blåa moln,
med Morrissey's röst i mitten.
Svarta fåglar skrattar,
dom skrattar åt mig.
Jag hostar
och paraplyn blåser rök på oss,
tonerna trappar upp
och mitt medvetande hänger inte riktigt med i takten.
Jag och mitt medvetande har stannat där,
där vid 1.39 någon gång.
I'm human and I need to be loved
- just like everybody else does.
Jag vet,
jag förstår
vad du menar
och försöker säga.
Morrissey
(jag älskar honom)