150510

Som ett rivsår
eller dimma
demon,
eller idiot.
Hur jag än vrider och vänder på dig
det,
så går det inte att bli av med dig.
Sitter på en kall köksstol,
stirrar ut i ingenting.
De bara kommer sådär
tårarna
utan att man vill.
Tillsammans med Bon Iver's röst,
så rinner det ur mig.
Förstår att ditt namn står där
kvar
att du är där bakom.
Som en kniv,
trodde aldrig att ett namn kunde göra sådana sår.
Ditt förnamn tillsammans med ditt efternamn
river upp mig,
ut och in, gör allt för att riva ner mig.
Varför
gör
jag
detta?
Jag har aldrig varit så okontrollerbar,
och du har inte gjort ett skit.
Du råkar bara vara
vara
vara
du.
Spela någon annan,
snälla,
tills jag kommit över dig.
Jag behöver inte detta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0