UnderControl.

Får en människa (en människa som man kollat på i flera år) göra sådär mot en?
Liksom tränga sig in i en endast under natten, då man är hjälplös och isolerad inne i en själv och har inte någon chans att säga ifrån överhuvudtaget. Liksom visa sig vara kanske någon helt annan eller bara en helt ny sida som man själv aldrig lyckas locka fram från honom.
Får man vakna upp och tro i fem minuter (långa minuter. Hemskt långa minuter när det i drömmen aldrig ens hänt och aldrig kommer hända och när man lyckats bli så glad att man börjar planera ett långt kärkeksbrev i huvudet) att drömmen inträffat på riktigt, ligga där och le för sig själv och minnas in i minst detalj hur han viskade ens namn bakom ett hus och kysste en över hela ansiktet?
Liksom. Liksom är det tillåtet att låta en människa ligga där och bli så upprymd över detta, och sedan komma på efter fem minuter att det inte hänt. Liksom ligga där och sagta komma på att han kanske bara kysste mig en gång ändå, att sedan komma på att han aldrig kysste mig, att komma på att han aldrig skickade ett sms, att jag faktiskt inte ens fick hans nummer och att han i självaste verket inte tog sig tiden att springa efter mig och säga hej med ett snett leende.
I självaste verket sa vi aldrig ens hej.
Får en människa på riktigt gå in en sådär över natten bara för att bidra med falska förhoppningar och en hemsk yrsel när den där junidagen på en festival helt plötsligt förvandlas till dagen efter dagen-då-det-ska-hända med minusgrader och svidande ögon.
Den magvärken.
Magvärken som betyder att man har förlorat. För det skulle aldrig hända. Han skulle aldrig kunna vara rollen i den drömmen. Han gör inte sånt.
Vi gör inte sånt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0